Göm menyn

15 nya docenter vid Filosofiska fakulteten

I år har 15 forskare antagits som docenter vid Filosofiska fakulteten. Prodekan Mathias Broth delade ut diplomen till de 10 närvarande vid fakultetens avslutningslunch.

Docenter 2019

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bakre raden: Dick Magnusson, Lars Kvarnström, Per Jansson, Sofia Gustavsson, Marcus Persson, Örjan Dahlström
Främre raden: Ida Lindgren, Anna Malmquist, Emma Eldelin, Arvid Erlandsson

 

Dick Magnusson, docent i tema Teknik och social förändring

Dick Magnussons forskning ligger i gränslandet mellan samhällsplanering, infrastrukturstudier och energiforskning. Han har tidigare studerat gräsrotsrörelser och energikooperativ med fokus på omställning av energisystemet, smarta nät och historisk framväxt av regionala fjärrvärmesystem. Nuvarande projekt handlar om infrastruktur i krympande kommuner och användarnas roll i smarta nät.

Lars Kvarnström, docent i historia

Frågor om genus och identitet har alltid varit centrala i Lasse Kvarnströms forskning. Detta gäller oavsett om det gällt statsanställdas fackliga organisering och självförståelse under tidigt 1900-tal, hur boende i Norrköping ser sig själva, eller medborgarskapsfrågor, kulturarv eller turism ur ett historiskt perspektiv.

Per Jansson, docent i statsvetenskap

Per Janssons forskning har under senare år särskilt intresserat sig för tre områden: utveckling av internationella normer och institutioner för skiljedom och konfliktlösning; europeisk utrikes- och säkerhetspolitik där han bl.a. studerat frågor om innebörden av begreppet ”grannskaplighet”; samt internationell maktanalys där Per studerar internationella förändringsprocesser och de idéhistoriska rötterna till samtida former för internationell maktutövning, särskilt s.k. ”soft” och ”smart power”.

Sofia Gustavsson, docent i historia

Sofia Gustafssons forskning har främst handlat om de medeltida städernas lagar och politiska struktur. Utifrån ett komparativt perspektiv undersöker hon de svenska städerna i en större nordeuropeisk kontext. En annan gren av Sofias forskning handlar om föreställningar kring järtecken under 1500-talet, med fokus på hur avvikelser i naturen förstods i en luthersk kontext.

Marcus Persson, docent i sociologi

Marcus Persson har bedrivit flera forskningsprojekt om lärares och elevers användning av digitala verktyg, för att studera hur kommunikation mellan lärare och elever görs på nya sätt. Forskningen har behandlat frågor om teknikens betydelse för det gränslösa arbetslivet, bl.a. vad gäller lärares arbetssätt och arbetstid, integritet och yrkesetik. Marcus studerar även användning av sociala robotar i äldrevården. Hans forskning visar hur robotar kan användas både som verktyg och ersättning för social kontakt mellan personal och patient, vilket i sin tur väcker frågor om viktiga värden i vården.

Örjan Dahlström, docent i psykologi md inriktning mot hälsa och idrott

Örjan Dahlström har studerat en rad olika problemområden, såsom framgångsfaktorer för optimal prestation vid världsmästerskap i friidrott, kartläggning av sexuella övergrepp inom svensk och internationell friidrott, hälsa relaterat till polytraumatisering och självskadebeteende hos ungdomar, hjärnans funktion vid tinnitus och andra hörselproblem. Örjan antar gärna utmaningen att, likt en kameleont, ”smälta in” i olika forskarteam för att med sina specialistkunskaper bidra till god forskning och ett bättre samhälle.

Ida Lindgren docent i informationssystem

Ida Lindgren har studerat digitalisering inom offentliga verksamheter och dess konsekvenser. Hon studerar bl.a. hur olika intressenter påverkas av att offentliga tjänster digitaliseras och hur interaktionen mellan medborgare och offentlig förvaltning påverkas när kommunikationen sker i digitala kanaler. Idas forskning belyser även några av de frågor som nya tekniker väcker kring den fortsatta utvecklingen. Vem är exempelvis bäst på att handlägga och fatta beslut i ärenden – handläggaren eller den automatiserade maskinen?

Anna Malmquist, docent i psykologi med inriktning mot socialpsykologi

Anna Malmquist disputerade 2015 på en avhandling om lesbiska kvinnors föräldraskap. Hon har sedan dess varit involverad i åtta olika forskningsprojekt och leder tre av dessa. Hennes huvudsakliga forskningsområden är samkönade pars föräldraskap och förlossningsrädsla hos lesbiska, bisexuella och transpersoner. Andra forskningsområden är minoritetsstress hos hbtq-personer, traumatiska förlossningsupplevelser och sårbara gruppers behov vid klimatanpassning.

Emma Eldelin, docent i litteraturvetenskap

Emma Eldelin intresserar sig för det kreativa skapandets villkor. Hon undersöker rummets och platsens betydelse för det litterära skrivandet, för författares självförståelse och för litteraturens former i en globaliserad värld. Hon har även ett mångårigt intresse för essän som genre och har särskilt fokuserat på essäisters betoning av den lediga tiden, sysslolöshet och avskildhet som förutsättningar för essäns fria reflexioner.

Arvid Erlandsson, docent i psykologi

Arvid Erlandsson är intresserad av moraliskt beslutsfattande och framförallt hjälpandets psykologi. Hjälpande är t.ex. att ge pengar till välgörenhet eller tiggare, volontärarbete eller bloddonationer. Arvid intresserar sig för frågor som: 1) Vem hjälper? –2) När hjälper vi? 3) Varför hjälper vi? 4) Hur beslutar vi när vi inte kan hjälpa alla? 5) Och vilka blir konsekvenserna av olika hjälpbeslut – för hjälparen, för mottagaren och för eventuella observatörer?

 

Under året har fakulteten även antagit:

Anna Bredström, docent i etnicitet och migration

Pernilla Broberg, docent i företagsekonomi med inriktning mot redovisning och revision

Simon Haikola, docent i tema Teknik och social förändring

Ann-Charlotte Münger, docent i tema Barn

Erik Prytz, docent i kognitionsvetenskap


Sidansvarig: anna.backlin.linden@liu.se
Senast uppdaterad: 2019-12-16