Göm menyn

Modul 1: Introduktion

Föregående modul: Välkommen  Nästa modul: Rollen som pedagog

Introduktion

Statistik

Röster från Filosofiska fakulteten

Tanken med kursen är att ge dig som är doktorand eller ny lärare i högskolan en grundläggande inblick i vad som kan kallas genusmedveten pedagogik. Den skall förhoppningsvis också vara användbar för erfarna lärare. Ambitionen är att kursen skall fungera som ett redskap för dig som lärare genom att synliggöra svårigheter men också möjligheter att utveckla ett förhållningssätt som säkerställer likabehandling av studenterna och på så sätt bidra till att utveckla och bedriva kurser och program av hög kvalitet inom Filosofisk fakultet vid Linköpings universitet.

Kursen innehåller ett antal moduler som kan nås via menyn till vänster. Varje modul innehåller ett antal kapitel som i sin tur nås via länkarna vid varje kapitelrubrik. Du kan fritt navigera mellan dessa olika moduler och kapitel, men vi rekommenderar att du går igenom modulerna och kapitlen i turordning.

Vill du fördjupa dig och läsa ytterligare om genus eller de resonemang som tas upp i kursen, finns en litteratur- och referenssamling i högerspalten.

 

Introduktion

Statistik

Röster från Filosofiska fakulteten

Att sträva efter kvantitativ jämställdhet är såväl ett nationellt utbildningsmål som en tydlig ambition vid LiU och vid Filosofiska fakulteten. En skev könsfördelning kan vara en strukturell indikation på att alla kanske inte ges samma möjligheter till studier och karriär. Filosofiska fakulteten är överlag en miljö som har relativt jämn könsfördelning såväl i kategorin anställda som i studentgruppen; snedfördelningen mellan könen är mindre påtaglig än vid de andra fakulteterna. Samtidigt är den kvantitativa jämställdheten viktig att eftersträva.  När vi talar om en jämn könsfördelning utgår vi från att andelen kvinnor respektive män ligger inom spannet 40 -60 procent. Då det inom studentgruppen är 61 procent kvinnor och 39 procent män så ligger vi inom filosofisk fakultet nära vad som kan ses som kvantitativt eftersträvansvärt och ser vi till doktorandgruppen är den procentuella fördelningen ungefär densamma. Det betyder att fakulteten har en mindre men ändå tydlig kvinnoöverrepresentation inom studentgrupperna. Vad som dock framträder tydligt, i fråga om könsrepresentationen, är att män dominerar på de allra högsta posterna och att det inom ramen för vissa programutbildningarna finns en skev könsfördelning. Några program har i det närmaste enkönade studentgrupper.

Den mest enkönade anställningskategorin på fakulteten är liksom på övriga universitetet professorsgruppen där männen dominerar med sina 76 procent. Även om fördelningen skulle vara 50/50 och således en kvantitativ jämställdhet råda, är detta ingen garanti för en kvalitativ jämställdhet. Kvantitativ jämställdhet är inte ett skäl för att inte vara genusmedveten. Särbehandling på grund av genus kan uppstå i grupper även där det råder balans mellan könen. En kvalitativ jämställdhet, som är det yttersta målet i jämställdhetsarbetet, bygger bland annat på att särskiljande och begränsande normer och vanor förändras och att fördelningen av makt och inflytande blir lika.

För att ge en ytterligare fördjupad bild av könsfördelningen inom vissa anställningskategorier vid fakulteten och ställa den i relation till universitetet i stort följer nedan ett par tabeller. Statistiken är sammanställd av Strategigruppen för Lika villkor vid Linköpings universitet under 2012. I foldern På tal om lika villkor på Linköpings universitet kan man också finna statistik över könsfördelning inom styrelser och nämnder, ålders- och könssammansättning inom olika yrkesgrupper vid universitetet, anställdas medellön utifrån tjänst och fakultetstillhörighet etc.

  Filosofiska fakulteten   Linköpings universitet
Tjänstekategori Kvinnor Män   Kvinnor Män
           
Professorer 17 60   58 248
Bitr. Professor* 6 13   17 31
Lektorer 116 107   306 339
Junior Lektor* 8 1   15 20
Docenter 46 78   157 407
Forskarassistent 18 12   34 79
Postdoktor 16 4   52 77
Doktorand 119 67   345 411
Adjunkter 52 46   147 12

Tabellen ovan redovisar den numerära könsfördelningen på olika positioner vid filosofiska fakulteten respektive Linköpings universitet. Siffrorna som är hämtade ur foldern På tal om lika villkor på Linköpings universitet bygger på statistik från 2012. * Statistik över könsfördelningen inom anställningskategorierna Biträdande professor och Junior universitetslektor har sammanställts av Maria Wallgren, fakultetskoordinator, filosofiska fakulteten.

 

Introduktion

Statistik

Röster från filosofiska fakulteten

I följande avsnitt får vi ta del av hur några verksamma lärare och forskare vid fakulteten tänker kring betydelsen av att vara genusmedveten. Det handlar såväl om hur kunskap om genus spelar roll i vardagen och ligger till grund för vår syn på oss själva, på andra och på samhället och det vi gör som hur det inverkat på dem som yrkesverksamma lärare.

Per Gyberg, universitetslektor Tema T

perEn gång stod jag i entréhallen i Key-huset och gjorde reklam för en valbar kurs som handlade om teknik och teknikens utveckling. Två personer gick förbi, energiskt ”knappandes” (kan det ju knappast heta längre) på sina mobiltelefoner på ett sätt som jag själv, som skrev mina första uppsatser på en vanlig skrivmaskin, aldrig skulle klara av. Jag frågade om de var intresserade av att läsa en kurs i teknik och de svarade att det var de absolut inte eftersom de inte visste något om teknik. För mig var det uppenbart att de i flera avseenden visste betydligt mer än jag om teknik. Det kan förstås finnas en massa skäl till att personerna svarade som de gjorde just då. Själv misstänker jag att svaret var starkt präglat av en inlärd maktordning om vem som ska (och vem som ska tro sig) kunna vad om vad. Oavsett hur det var i detta fall så får vi som utbildare aldrig glömma och aldrig tröttna på att vara misstänksamma inför det vi kallar kunskap. Kunskapen har nämligen en märklig förmåga att vara impregnerad av värden, ingrodda betydelsestrukturer såsom genus och etnicitet, som inte alltid tydligt ger sig till känna. Icke desto mindre påverkar de starkt våra handlingsmöjligheter i litet som i stort. Detta i sin tur innebär ofta och kan på många sätt leda till ett mer eller mindre synligt förtryck. Som en vis person en gång sa (ungefär): ”Där det är som tystast är makten som starkast.” Alla ämnen berörs och som utbildare är det vårt ansvar att aldrig vara tysta.

 

Åsa-Karin Engstrand, universitetslektor, företagsekonomi

akSom lärare i företagsekonomi är det omöjligt att inte beröra aspekter som inkludering, exkludering, diskriminering och maktutövning i olika sammanhang. Att ge studenterna möjligheter att analysera hur sådana processer kan fungera och vilken roll kön, etnicitet, klass och andra sociala kategorier spelar i sammanhanget ser jag därför som en viktig och angelägen uppgift för mig som pedagog. Det är min förhoppning att de kunskaper som studenterna utvecklar kommer att leda till att studenterna kan medverka till att organisationer utvecklas till bättre arbetsplatser och i förlängningen en bättre värld. 

 

Karin Axelsson Professor och Ulf Melin, universitetslektor

ulfkarinGenus och jämställdhet är viktigt för oss inom informatik av flera skäl. Vi arbetar inom ett område som traditionellt sett har lockat flera män såväl vad gäller forskning, som undervisning, bland våra studenter och inte minst också i utvecklingsmiljöer för IT. Informatik som handlar om utveckling och användning av IT ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv mår bra av flera synsätt och infallsvinklar för att nå god kunskap och allsidiga resultat. Genus och jämställdhet är viktiga dimensioner i detta arbete. Vi har t.ex. arbetat aktivt med genus genom att analysera våra utbildningsplaner, kurser och pedagogiska design. Detta har lett till att vi har tänkt om, nyutvecklat och blivit mera medvetna om hur vi formulerar oss och hur det uppfattas av andra. Genus är så mycket mera än att mäta andel kvinnor och män på en utbildning – men ändå så kan vi inte låta bli att glädjas åt att vi innevarande läsår har högre andel kvinnor som väljer att läsa våra utbildningar. Vad detta beror på kan såklart vara svårt att bevisa, men detta är en start och en språngbräda för fortsatt arbete. Detta arbete har resulterat i en högre medvetenhet hos oss som grupp, i vår kursdesign och i vår interaktion med studenter. Vår övertygelse är att kvinnor och män – tillsammans – utvecklar bättre kunskap och bättre IT-system i praktiken.

Föregående modul: Välkommen  Nästa modul: Rollen som pedagog

Sidansvarig: anna.backlin.linden@liu.se
Senast uppdaterad: 2018-11-21