Göm menyn

Modul 5: Exempel från undervisningen

Föregående modul: Beteenden att motarbeta Nästa modul: Reflektion

1. Exempel från undervisningen

2. Exempel: Grabbighet

3. Exempel: Sexuell läggning

4. Exempel: Kränkning

5  Ärendegång och kontaktpersoner

genus

Här hittar du exempel på situationer som skulle kunna uppstå i undervisningen. Exemplen är antingen baserade på verkliga händelser eller konstruerade med inspiration från sådana. Tanken är att de ska stimulera till eftertanke kring hur man som lärare kan och ska bemöta enskilda studenter. Fallen försöker integrera pedagogiska frågeställningar med problem som tar sin utgångspunkt i frågor om t ex jämställdhet, etnisk tillhörighet och sexuell läggning. Efter varje fall finns ett antal frågeställningar att fundera över. Försök tänka dig in i situationen och hur du skulle agera. Ställ dig sedan frågan varför du valde detta sätt att agera/reagera.

 

1. Exempel från undervisningen

2. Exempel: Grabbighet

3. Exempel: Sexuell läggning

4. Exempel: Kränkning

5  Ärendegång och kontaktpersoner

Sandra läser årskurs 1 på X-programmet. Hon trivs med sina studier och har fått nya vänner inom kursen. Du har som undervisande lärare på kursen fått bra kontakt med Sandra och hon vänder sig gärna till dig med frågor, både kring kursen och annat.

Sandra har dock en del svårigheter att klara av ”grabbigheten” bland några lärare, men har förstått att hon får gilla läget och inte ta illa vid sig av uttalanden, som t.ex. att ”ni killar som har förstått det hela kanske kan förmedla det till flickorna”.

Hennes tålamod brister dock när hon, under en lektion där studenterna skulle prova på olika roller, får höra av föreläsaren att ”det verkar inte trovärdigt att ha en kvinnlig, utländsk VD på ett svensk företag”. Detta sägs i skämtsam ton och många i klassen har roligt åt skämtet. Föreläsaren är en god pedagog och har oftast bra kursutvärderingar. Sandra överväger att sluta sin utbildning och tar kontakt med dig.

Vad kan du göra?

I detta exempel kommer en student till dig eftersom hon upplever att en föreläsare på kursen särbehandlat henne. Som lärare är din uppgift i detta läge att vidarebefordra denna information till kursansvarig eller studierektor. Om föreläsaren och kursansvarig skulle vara samma person kan det vara lämpligt att kontakta studierektor/programansvarig.

Vem kan du få stöd av?

Kursansvarig för den kurs du undervisar inom och den studierektor som är ansvarig för kursen är främsta kontaktpersoner. Det finns även andra kontaktpersoner som kan bli aktuella. Du finner ytterligare förslag på sådana under rubriken Ärendegång och kontaktpersoner.

 

1. Exempel från undervisningen

2. Exempel: Grabbighet

3. Exempel: Sexuell läggning

4. Exempel: Kränkning

5  Ärendegång och kontaktpersoner

Du undervisar tillfälligt på programmet x och är en av flera lärare på en av kurserna där ni har delat in studenterna i olika mindre grupper. En av studenterna i din grupp, Karl, är ordförande i en studentförening för homo-, bi- och transsexuella. Han är även politiskt aktiv och syns ibland i lokaltidningen. Vid ett möte med lärarna i kursen diskuteras studenternas resultat och du nämner att Karl ligger bäst till i din basgrupp.

– Jaså, den där fjollan. Han blir nog inte långvarig här, säger examinatorn och går snabbt vidare till en av de andra lärarna.

Under många av basgruppsmötena hör du gliringar. Karl verkar dock ta det hela med ro.

– Rosa skjorta idag? Är det dags för Pride snart? säger Peter retsamt till Rikard.

– Va’ fan?! Man är väl inte bög för att man har på sig en snygg skjorta? Hoppa på nån annan om du är så jävla sugen, säger Rikard och tittar menande mot Karl som sitter i andra änden av rummet. Han ser inte ut att reagera.

– Hör ni, tjejer, lugna ner er lite, va? Det finns faktiskt folk som vill jobba här, säger Henrik. Emma som sitter ett par platser bort tittar lite snett på honom.

Mot slutet av kursen när Karl redan är godkänd på alla moment kommer han fram till dig.

– Jag skulle vilja prata med dig om en sak. Det är så att jag funderar på att lämna in en anmälan om diskriminering, men jag vet inte om jag har tillräckligt underlag för det. Har du sett eller hört något som skulle kunna hjälpa mig?

Vad kan du göra?

I detta exempel kommer en student till dig eftersom han upplever att medstudenterna på kursen särbehandlat honom. Du vet dessutom att andra lärare på kursen, och kursansvarig i synnerhet, också uttryckt sig diskriminerande om studenten i fråga. Som lärare är din uppgift i detta läge att se till så att undervisningsmiljön blir en trevlig social miljö för alla. Du bör därför i klassrummet påpeka att LiU och filosofiska fakulteten inte accepterar denna typ av bemötande från varken studenter eller anställda. Att Karl i första läget verkar tycka att det är okej är av mindre betydelse. Som undervisande lärare har du ett ansvar att verka för en god studiemiljö. Du bör också vidarebefordra information om vad som har hänt till studierektor/programansvarig.

Vem kan du få stöd av?

Kursansvarig och den studierektor som är ansvarig för kursen är främsta kontaktpersoner. I detta fall verkar kursansvarig vara "en del av problemet" varför du bör kontakta studierektor i första hand. Det finns även andra kontaktpersoner som kan bli aktuella. Du finner ytterligare förslag på sådana under rubriken Ärendegång och kontaktpersoner.

 

1. Exempel från undervisningen

2. Exempel: Grabbighet

3. Exempel: Sexuell läggning

4. Exempel: kränkning

5  Ärendegång och kontaktpersoner

Du får en förmiddag besök av en kvinnlig student, Lotta, som är mycket upprörd. Lotta berättar att hon i en av institutionens datorsalar hittat utskrifter vars innehåll hon beskriver som mycket kränkande. När Lotta skulle hämta sina egna utskrifter låg det redan några dokument i skrivaren som någon annan skrivit ut. När hon lyfter bort dokumentet kan hon inte undgå att se innehållet. Materialet består av ett sånghäfte och Lotta beskriver innehållet som grovt kvinnoförnedrande.

Enligt uppgift från Lotta hade dokumentet funnits tillgängligt i skrivarens utskriftsfack under en tid av 40 minuter innan hon upptäckte dem. Av dokumentets försättsblad framgår namnet på den student, Erika, som skrivit ut dokumentet.

När du kontaktar Erika som skrivit ut dokumentet bekräftar hon att hon är ansvarig för att texterna skrivits ut i den aktuella skrivaren och berättar också att sånghäftet skulle användas vid en middag i en studentsektion. Hon har aldrig haft för avsikt att sprida materialet utanför gruppen och hon framför en ursäkt för att materialet kommit i orätta händer och har upplevts som kränkande.

Vad kan du göra?

I detta exempel kommer en student till dig eftersom hon upplever att en förmodad medstudent sprider diskriminerande material. Som lärare är din främsta uppgift i detta läge att vidarebefordra denna information till kursansvarig eller studierektor och i samråd med honom/henne försöka klarlägga vad som har hänt och hur man kan gå vidare.

Vem kan du få stöd av?

Kursansvarig och den studierektor som är ansvarig för kursen är dina främsta kontaktpersoner. Äldre eller mer erfarna lärare i kollegiet kan också ha erfarenhet som du kan dra nytta av. Det finns även andra kontaktpersoner som kan bli aktuella. Ytterligare förslag på sådana under rubriken Ärendegång och kontaktpersoner.

 

1. Exempel från undervisning

2. Exempel: Grabbighet

3. Exempel: Sexuell läggning

4. Exempel: Kränkning

5. Ärendegång och kontaktpersoner

När någon upplever sig vara kränkt är det viktigt att veta hur processen ska hanteras och till vilka anställda respektive studenter kan vända sig. Det är möjligt att välja informell eller formell ärendehantering. Huvudsyftet i båda fallen är att få det kränkande beteendet att upphöra.

Det kan vara fördelaktigt för samtliga parter att lösa problemet genom att direkt ta kontakt med personen, antingen själv eller tillsammans med någon annan. Behöver man stöd finns det ett antal olika kontaktpersoner att vända sig till, bland annat:

För studenter:

  • Studentkåren
  • Studenthälsan
  • Studierektor eller programansvarig

För doktorander:

  • Forskarstudierektor
  • Avdelningschef
  • Fackliga representanter

För anställda:

  • Närmast ansvarig chef
  • Personalintendent
  • Fackliga representanter
  • Arbetsmiljöombud

I sista hand kan en formell anmälan vara nödvändig vilken görs till biträdande universitetsdirektör i Universitetsledningen. Detta måste bedömas från fall till fall.

Läs mer om Ärendehantering hos LiU: s Lika Villkor.

Föregående modul: Beteenden att motarbeta Nästa modul: Reflektion

Sidansvarig: anna.backlin.linden@liu.se
Senast uppdaterad: 2018-11-21