Göm menyn

Modul 3: Genus i praktiken

Föregående modul: Rollen som pedagog Nästa modul: Beteenden att motarbeta

Genus i praktiken

Att bära genusglasögon

Att tänka på vid planering

Att tänka på vid grupparbeten och projekt

Att tänka på vid salsundervisning

Att tänka på under examination

Checklista

När vi talar om genus och genusmedvetenhet används en rad olika begrepp och underliggande teorier som är grundläggande för att förstå hur fältet genusvetenskap tänker att föreställningar om kön skapas. Genus, till att börja med, kan ses som en princip för social organisation och kulturell kategorisering. Detta skiljer begreppet från kön vilket grundas i den biologiska kroppen. Genus, eller socialt kön, är inte en av naturen uppkommen skillnad, utan är skapat av oss själva och på så sätt har det blivit en del av den sociala och kulturella miljön. Grundtanken är alltså att de egenskaper, karaktärsdrag, förmågar o. s. v som vi förknippar med antingen kvinnor eller män och i dagligt tal refererar till som uttryck för feminitet eller maskulinitet, inte beror på det biologiska könet, utan är ett resultat av social påverkan. ( Hirdman 2004, Gemzöe 2002,  

Yvonne Hirdmans teori genussystemet som vill förklara ojämställdheten mellan kvinnor och män bygger på idén om könsmaktordningen. Inom ramen för denna teori framläggs tre bärande principer: Isärhållandets logik och mannen som norm och hierarkiskt överordnad. I korthet kan det beskrivas som att kvinnor och män framställs som varandras motsatser och kvinnor underordnas män. Isärhållandet sker genom att män och kvinnor tillskrivs olika egenskaper, förmågor o s v i motsatspar. Till exempel konstrueras ofta män som starka, modiga, aktiva och beslutsamma vilket i sin tur innebär att kvinnor å andra hand konstrueras som svaga, rädda, passiva och känslosamma. Kopplat till egenskaper som dessa finns en statushierarki över beteenden och sysslor där det som kopplas till kvinnor har lägre status. Teorin kring könsmaktordningen handlar även den om att mannen är normen i samhället och det är kvinnan som ses som avvikande och underställd. Hirdman menar att vi fostras in i denna struktur redan från födseln och samhällets struktur leder till att ordningen upprätthålls.  Denna indelning efter genus, där män och kvinnor tilldelas gruppegenskaper, är vanlig i vår kultur och därmed inte sällan omedveten. Denna indelning tillåts sedan påverka fördelningen av sysslor, resurser eller beslutsmakt. För att inte få ett skevt perspektiv på människor och deras förmågor måste de strukturer som leder till stereotypa indelningar identifieras och synliggöras (Hirdman, 2004).

Inom ramen för Hirdmans binära och polära konstruktion förutsätts också en självklar och underförstådd heteronormativitet som både synliggör och ifrågasätter andra uttryck och praktiker. Det i sig innebär ett förgivettagade av att personer med biologiskt manliga kroppar upplever sig som män och att de att attraheras av det motsatta könet (kvinnor) liksom att personer med biologiskt kvinnliga kroppar upplever sig som kvinnor och att de attraheras av det motsatta könet (män). Heterosexualitet ses på ett icke reflekterat eller ifrågasatt sätt som en allomfattande ursprungssexualitet (Tiina Rosenberg, 2006).

Samtidigt är det förenklande att bara prata om män och kvinnor, maskulinitet och feminitet. För att förstå och synliggöra hur sammansatta de relationella maktstrukturerna är och hur omöjligt det är att tala om en maskulinitet kontra en feminitet används inom genusvetenskapen begreppet intersektionalitet. Begreppet synliggör hur flera olika maktordningar (t.ex. genus, etnicitet, sexualitet, funktionalitet, ålder och klass) samverkar i den sociala konstruktionen av enskilda individers samhälleliga position (för att läsa vidare om olika synsätt på intersektionalitet se: Crenshaw, 1993; Lykke, 2005, De los Reyes & Mulinari, 2005).

Genusmedveten undervisning handlar således om att kunna se hur dessa strukturer och normer ligger till grund för ramar och förväntningar, föreställningar om normalitet och avvikande, former av inkludering och exkludering och hur man i förlängningen som medveten pedagog kan undvika att de återskapas och avspeglas i en kurs, en föreläsning eller i kurslitteraturen.

Genus i praktiken

Att bära genusglasögon

Att tänka på vid planering

Att tänka på vid grupparbeten och projekt

Att tänka på vid salsundervisning

Att tänka på under examination

Checklista

 

En genusmedveten pedagogik utgår från att genus har betydelse för lärande, kunskap och undervisning. Det innebär i sin tur att som lärare reflektera kring genus, kritiskt granska vad genus betyder i ämnet och också ifrågasätta vilka föreställningar vi har om genus och dess konsekvenser för vår undervisning.

Att bedriva en genusmedveten undervisning kan innebära att bli medveten om att studenterna bemöts olika exempelvis på grund av kön. I de vetenskapliga studier som bygger på den praktiska verksamheten i såväl grundskola som universitetet kan det konstateras att det finns könsskillnader. Manliga studenter blir oftare bekräftade av sina lärare. Forskning har visat att lärare ger pojkar/män mer uppmärksamhet och tid än flickor/kvinnor (Erson & Lundgren, 1996). Detta verkar ske oavsett lärarens könstillhörighet. Generellt gäller också att manliga studenter oftare försöker avbryta och lyckas göra det oftare, än sina kvinnliga kurskamrater även om män har en minoritetsställning i gruppen (Fahlgren, 2002). Men även skillnader utanför undervisningssalen och den regelrätta undervisningen påverkar flickor och pojkars möjligheter och handlingsutrymme. I en samhällelig kulturell kontext kan det konstateras att män och kvinnor, pojkar och flickor porträtteras och beskrivs på olika sätt. En övervägande del av huvudpersonerna i illustrerade barnböcker är pojkar och i gestaltningen av pojkar respektive flickor tenderar könsstereotypa föreställningar att upprepas med busiga företagsamma pojkar och stillsamma flickor (Olofsson, 2007; Kåreland, 2005).

Nedan finns en sammanställning av konkreta råd som kan vara en hjälp för att kunna agera genusmedvetet vid olika undervisningssituationer. Dessa punkter kan också användas inom ramen för den pedagogiska verksamheten. Dels för att sprida kunskap om hur genus har betydelse för vad vi gör och för vilka förväntningar vi möter i en vardaglig praktik, dels för hur vi ser och tolkar vår omvärld men också hur genus spelar roll för vilka möjligheter och begränsningar vi möts av och hur vårt handlingsutrymme ser ut.

 

Genus i praktiken

Att bära genusglasögon

Att tänka på vid planering

Att tänka på vid grupparbeten och projekt

Att tänka på vid salsundervisning

Att tänka på under examination

Checklista

 

  • Se kontinuerligt över kurslitteraturen ur ett genusperspektiv. Exempel på aspekter att fundera på:
    • Förekommer både kvinnor och män i litteraturen?
    • På vilket sätt representeras kvinnor och män i kurslitteraturen?
    • På vilket sätt diskuteras de?
    • Vad uttrycker olika beskrivningar/förklaringar när det gäller kvinnor respektive män?
  • Använd litteratur där både kvinnor och män är författare.
  • Inför litteratur med genusperspektiv i kurser där sådan litteratur saknas.

Genus i praktiken

Att bära genusglasögon

Att tänka på vid planering

Att tänka på vid grupparbeten och projekt

Att tänka på vid salsundervisning

Att tänka på under examination

Checklista

  • ​​Variera gärna mellan föreläsningar, seminarier, gruppövningar och andra mer praktiska moment. På det viset tillgodoser du olika studenters behov och lärstilar.
  • Var uppmärksam på arbetsfördelningen vid projekt – eller grupparbeten. T.ex. roteras uppgifter som protokollföring eller tvingas samma person att alltid göra det?
  • Ägna tid åt att bilda bra och fungerande grupper där tillit, förtroende och rättvist bemötande utgör en självklar grund. Ett viktig led i att skapa en fungerande grupp är att du som lärare gör spelreglerna tydliga från början. Diskutera och kom överens med studentgruppen om hur samspelet och kommunikationen ska gå till under alla kursens moment.

 

Genus i praktiken

Att bära genusglasögon

Att tänka på vid planering

Att tänka på vid grupparbeten och projekt

Att tänka på vid salsundervisning

Att tänka på under examination

Checklista

  • Var uppmärksam på hur talutrymmet mellan kvinnor och män ser ut och utvecklar sig i undervisningssituationen
  • Våga göra förändringar i din undervisningsmetod när du märker att det uppstår ett mönster då taltiden mellan kvinnor och män är ojämnt fördelad
  • Granska dig själv och var uppmärksam på hur du ger bekräftelse till studenterna
  • Var uppmärksam på hur du fångar upp det studenterna säger och vilken betydelse kvinnors respektive mäns inlägg får i undervisningen.
  • Kom ihåg att du och dina handlingar är det som skapar förtroende och tillit i gruppen.

 

Genus i praktiken

Att bära genusglasögon

Att tänka på vid planering

Att tänka på vid grupparbeten och projekt

Att tänka på vid salsundervisning

Att tänka på under examination

Checklista

  • Om möjligt erbjud alternativa eller varierande examinationsformer inom en och samma kurs. På så vis ges varje student tillfälle att utvecklas utifrån sina villkor och möjligheter
  • Reflektera över hur du läser, bedömer och värderar studenternas texter
  • Uppmärksamma kontinuerligt och granska kritiskt vilka kriterier du använder vid bedömningar av tentamina. Var medveten om att dina föreställningar om genus kan färga bedömningen av en text, eftersom vi utgår ifrån att det är en kvinna eller en man som har skrivit svaret. Många gånger läser vi alltså in ett specifikt kön bakom texten
  • Om möjligt - ha en bisittare i samband med muntlig examination

 

Genus i praktiken

Att bära genusglasögon

Att tänka på vid planering

Att tänka på vid grupparbeten och projekt

Att tänka på vid salsundervisning

Att tänka på under examination

Checklista

  • Var uppmärksam på hur talutrymmet är fördelat mellan kvinnor och män. Och hur det utvecklas i undervisningssituationer

  • Var uppmärksam på arbetsfördelningen vid projekt – eller grupparbeten

  • Vid gruppvisa projektarbeten måste lärare och studenter gemensamt ansvara för att studenterna roterar mellan olika roller

  • Ägna tid åt att bilda bra och fungerande grupper där tillit, förtroende och rättvist bemötande utgör en självklar grund. Fundera över gruppernas sammansättning vad gäller kön

  • Var uppmärksam på vilka föreställningar och uppfattningar om kvinnor och män du förmedlar genom ditt sätt att tala och de exempel du använder dig av i undervisningen

  • Var uppmärksam på hur olika exempel beskrivs i litteraturen och om de vänder sig mer till kvinnor eller män eller om de är neutrala.

 

 

Föregående modul: Rollen som pedagog Nästa modul: Beteenden att motarbeta

Sidansvarig: anna.backlin.linden@liu.se
Senast uppdaterad: 2018-11-21